Cybersäkerhetslagen

Att uppnå en hög nivå av cybersäkerhet i samhället är syftet med Sveriges nya cybersäkerhetslag som gäller sedan den 15 januari 2026. Den nya lagen implementerar EU:s NIS 2-direktiv och syftar till att höja cybersäkerhetsnivån gemensamt i hela unionen. Tydligare krav ställs på bland annat riskanalyser och olika säkerhetsåtgärder. Lagen omfattar också många fler sektorer och organisationer än tidigare.

Målsättningen är att förstärka skyddet för kritisk infrastruktur och samhällsviktiga tjänster genom tydliga krav på hantering av säkerhetsrisker, incidentrapportering och kontinuerlig övervakning. Många sektorer, från energiförsörjning och sjukvård till dricksvatten och avfallshantering, är beroende av pålitliga IT-system och omfattas av lagen.

Vad är syftet med cybersäkerhetslagen?

Syftet med cybersäkerhetslagen är att höja den övergripande säkerhetsnivån i samhällets digitala ekosystem genom att ställa krav på systematiskt arbete med riskhantering, incidentrapportering och tekniska skyddsåtgärder. Mer konkret innebär det att:

1. Skydda samhällsviktiga funktioner
   Genom att inkludera energiförsörjning, vattenförsörjning, sjukvård, transporter och andra kritiska sektorer i lagens tillämpningsområde säkerställs att dessa verksamheter har tillräckligt robusta skyddsåtgärder mot cyberattacker.
2. Minimera driftstörningar
   Genom krav på kontinuerlig övervakning, återkommande sårbarhetsskanningar och snabba incidentrutiner kan allvarliga driftstopp undvikas eller åtgärdas snabbt, vilket minskar både direkta och indirekta kostnader.
3. Skapa tydliga roller och ansvar
   Lagen klargör vilka aktörer som behöver rapportera säkerhetsincidenter, inom vilka tidsramar och till vilken myndighet (Myndigheten för civilt försvar). Det gör det enklare att agera samordnat vid en incident och ger bättre insyn i hotbilden på nationell nivå.
4. Främja en proaktiv säkerhetskultur
   Genom att ställa krav på riskanalyser, leverantörskontroller och kontinuerlig kompetensutveckling bidrar lagen till att it-säkerhet blir en integrerad del av verksamhetsstyrningen, snarare än en reaktiv insats.
5. Harmonisering med EU-direktiv
   Cybersäkerhetslagen är Sveriges implementering av NIS 2-direktivet. Genom nationell lagstiftning införs EU-kraven på ett enhetligt sätt, vilket underlättar gränsöverskridande samverkan och säkerställer att svenska aktörer lever upp till samma standarder som sina europeiska motsvarigheter.

Vilka krav finns på säkerhetshantering?

Cybersäkerhetslagen markerar övergången från reaktivt försvar till ett proaktivt säkerhetsarbete. Bland de viktigaste komponenterna finns:

1. Riskbaserad strategi
   Varje organisation ska ha en löpande process för att inventera system, analysera sannolikhet och konsekvens av säkerhetsrisker samt prioritera åtgärder därefter.
2. Tekniska skyddsåtgärder
   Brandväggar, intrångsdetektorer, kryptering och patchhantering hör till grundpelarna för att undvika att kända sårbarheter blir angreppsytor.
3. Kontinuerlig övervakning
   Med realtidsloggning och SIEM-lösningar kan man snabbt upptäcka avvikande beteenden, isolera drabbade enheter och begränsa potentiella skador.
4. Formell incidentrapportering
   Allvarliga driftstörningar eller dataintrång ska anmälas till myndigheterna inom 24–72 timmar, följt av en detaljerad slutrapport.

Vilka organisationer omfattas av cybersäkerhetslagen?

Verksamheter som omfattas av cybersäkerhetslagen finns i 18 olika sektorer med respektive delsektorer. Typ av verksamhet, organisationens storlek och jurisdiktion är faktorer som påverkar. Läs mer om cybersäkerhetslagen och hitta den fullständiga listan på Myndigheten för civilt försvar, mcf.se.

Några exempel på verksamheter som omfattas av cybersäkerhetslagen är energi, dricksvatten, avloppsvatten, transporter, bankverksamhet, digital infrastruktur samt produktion, bearbetning och distribution av livsmedel. Leverantörer till dessa aktörer kan också påverkas indirekt genom krav på underleverantörers säkerhetsnivåer.

Viktiga åtgärder att genomföra om din verksamhet omfattas av lagen:

Om din verksamhet omfattas av cybersäkerhetslagen behöver IT-tjänster organiseras så att de uppfyller både riskhantering, incidentrapportering och resilienskrav. Några av de viktigaste åtgärderna:

• Riskanalys och säkerhetsstyrning. Du måste kunna visa att organisationen aktivt styr sin cybersäkerhet.
• Incidenthantering. Du måste kunna upptäcka, hantera och rapportera cyberincidenter.
• Incidenttester. Säkerställ god beredskap genom att öva på incidentrutiner, rapporterings- och återhämtningsprocesser.
• Backup och återställning (Resiliens). System måste kunna återställas efter en cyberattack.
• Åtkomstkontroll (Identity & Access Management). Identiteter är idag den vanligaste attackvektorn.
• Leverantörs- och molnsäkerhet. Du måste ha kontroll över hela leverantörskedjan.
• Sårbarhetshantering. Din organisation måste aktivt hantera sårbarheter.
• Nätverkssäkerhet. Tekniska skydd för infrastrukturen.
• Kontinuitetsplanering. Din organisation måste kunna fortsätta fungera vid cyberangrepp.
• Säkerhetsutbildning. Du behöver säkerställa att styrelse, ledning och alla medarbetare förstår nya säkerhetskrav, sitt ansvar och sina roller vid incidenter.
• Leverantörskontroll. Du behöver säkerställa alla partners uppfyller minst samma nivå av informationssäkerhet som din egen verksamhet.

---

Så kan vi på Savecore hjälpa dig:

Vi på Savecore är experter inom cybersäkerhet och hjälper dig att både tolka och implementera cybersäkerhetslagens krav i din verksamhet. Hela vägen från en Scoops-analys där vi kartlägger om din verksamhet omfattas av lagen och vilken tillsynsmyndighet som gäller, till att genomföra de säkerhetsåtgärder som krävs och säkerställa den IT-infrastruktur din verksamhet behöver.

Med Savecore får du en framtidssäker och skalbar säkerhetsstruktur som inte bara uppfyller lagkraven utan även skyddar din verksamhet mot morgondagens hot.

Kontakta Savecore för en lag­enlig och motståndskraftig IT-säkerhet.

Kontakta oss för rådgivning!