Kryptering finns i nästan allt vi gör digitalt – när vi loggar in, betalar, skickar mejl eller sparar filer i molnet. För företag är det ett av de mest grundläggande skydden för känslig information.
Kryptering är en metod som omvandlar läsbar information till en kod som bara kan läsas med rätt nyckel. Även om någon kommer åt krypterad data, till exempel genom ett intrång eller en stulen dator, går innehållet inte att läsa utan nyckeln.
Här går vi igenom hur kryptering fungerar, vilka typer som finns och när företag behöver använda den.
Kryptering skyddar innehållet, men var data lagras avgör vilka lagar som gäller för den. Savecore lagrar data i datacenter i Sverige – läs mer om svensk datalagring.
Hur fungerar kryptering?
Kryptering bygger på en algoritm, ofta kallad cipher, och en nyckel. Algoritmen blandar om informationen på ett sätt som bestäms av nyckeln. Resultatet, chiffertexten, ser ut som slumpmässiga tecken. Med rätt nyckel kan processen vändas och informationen läsas igen – det kallas dekryptering.
Säkerheten ligger i nyckeln, inte i att algoritmen är hemlig. De vanligaste algoritmerna är offentliga och väl granskade. Därför är hanteringen av nycklarna – var de förvaras och vem som har tillgång till dem – minst lika viktig som valet av algoritm.
Symmetrisk och asymmetrisk kryptering
- Symmetrisk kryptering använder samma nyckel för att kryptera och dekryptera. Den är snabb och används för stora datamängder, till exempel AES för att kryptera hårddiskar och lagrad data.
- Asymmetrisk kryptering använder ett nyckelpar: en publik nyckel som vem som helst kan använda för att kryptera och en privat nyckel som bara mottagaren har. RSA och elliptisk kurvkryptografi (ECC) är vanliga exempel.
I praktiken kombineras ofta båda. När du besöker en webbplats med HTTPS används asymmetrisk kryptering för att utbyta en nyckel på ett säkert sätt, och sedan symmetrisk kryptering för själva trafiken.
Kryptering i vila och under överföring
- Under överföring (in transit): data krypteras när den skickas mellan system, till exempel med TLS för webbtrafik och e-post eller med VPN för fjärranslutningar.
- I vila (at rest): data krypteras där den lagras – på hårddiskar, i databaser, i backuper och i molnlagring.
- End-to-end: data krypteras hos avsändaren och dekrypteras först hos mottagaren. Läs mer om end-to-end-kryptering.
Varför behöver företag kryptering?
Kryptering minskar konsekvenserna när något går fel. En borttappad bärbar dator med krypterad hårddisk är ett mindre problem än en okrypterad. Kryptering nämns också i GDPR som ett exempel på en lämplig skyddsåtgärd för personuppgifter.
Kryptering skyddar däremot inte mot allt. Om en angripare kommer åt ett konto som har behörighet att läsa data, eller om ransomware krypterar era filer med angriparens nyckel, hjälper inte er egen kryptering. Därför behövs kryptering tillsammans med behörighetsstyrning, MFA och backup.
Kryptering och hashning – inte samma sak
Hashning förväxlas ofta med kryptering. En hashfunktion omvandlar data till ett värde med fast längd som inte går att vända tillbaka. Hashning används för att lagra lösenord och kontrollera att filer inte har ändrats, medan kryptering används när informationen ska kunna läsas igen.

Krypterad data. Lagrad i Sverige.
Savecore lagrar er data i datacenter i Sverige, under svensk lagstiftning.
Vanliga frågor och svar (FAQ)
Vad betyder kryptering?
Kryptering betyder att information omvandlas till en kod som bara kan läsas med rätt nyckel. Syftet är att skydda informationen om obehöriga kommer åt den.
Vad är skillnaden mellan symmetrisk och asymmetrisk kryptering?
Symmetrisk kryptering använder samma nyckel för att kryptera och dekryptera. Asymmetrisk kryptering använder ett nyckelpar med en publik och en privat nyckel.
Vad är AES?
AES (Advanced Encryption Standard) är en symmetrisk krypteringsalgoritm som är standard för att kryptera lagrad data och nätverkstrafik. Den används bland annat för diskkryptering, i VPN och i HTTPS.
Kräver GDPR kryptering?
GDPR kräver lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att skydda personuppgifter och nämner kryptering som ett exempel. Det är inget absolut krav i alla lägen, men ofta en självklar del av skyddet.